My Tears Are Heavy

Född ur en natt på Discord. Jag kände mig ensam, folk var rabiata, och jag tyckte – som så ofta i livet – att ingen ser och ingen fattar. Låten är mitt tysta vrål: att bära något äkta utan att bli förstådd. Tre versioner föddes; samma text i grunden, olika kroppar.

Versionerna

• 1 My Tears Are Heavy

  Originalet. Sårbar, rå, nästan kaotisk – känslan från natten som startade allt: ensamhet, tyngd och ett rop ut i tomrummet. Som att försöka andas under vatten; man måste gråta men kroppen vägrar.

• 2 My Tears Are Heavy (Lagoon Evening)

  Lugnare, grammatiskt slipad ballad, sjungen som duett. Två röster bär samma text – som att någon äntligen stannar och svarar i mörkret. En spricka av hopp: kanske går det faktiskt att bli förstådd.

• 3 My Tears Are Heavy (Quiet Waters)

  Uptempo med kristallklar öppning. Samma ord som i version två, men energin vänder smärtan utåt – en trotsig dans mot mörkret. Jag släpper ofta flera versioner: varför skulle jag ensam avgöra vad som är bäst? Alla tre är redan bäst för mig.